FÖDD TILL HUNDKARL

Ur: Mina färgstarka jägarvänner

Av: Stellan ” Han med hatten” Andersson

”Åk dit, så får vi se om du rår på storkäften från Filipstad.”
Med de orden bad mig Allt om Jakt & Vapens chefredaktör ’Eric Wallin 1990 att skriva om Birger Ericsson. En omtalad man som alla i jaktkretsar känner till men som varit förvånansvärt lite uppmärksammad som person i jaktpressen förhållande till vad han åstadkommit i hundväg. Möjligen beroende på att en del skribenter finner det bekvämare att intervjua lamm än bufflar. Jag skrev och bad att få göra intervjun. Inget svar. Jag ringde. Till sist kom ett korthugget ”ja” i telefon som mer lät som ”ja, om det ska vara nödvändigt så” än som ”välkommen”. Men porten var i alla fall öppnad lite på glänt och jag styrde kosan mot Värmland och Filipstad.

Jag kommer till ett ställe som andas jakthundar och jakt i varje tum. Telefonen ringer ett kör. Folk från när och fjärran vill köpa älghundar av och prata älghundar med Birger Ericsson. När inte telefonen avlägsnar honom sitter mitt emot mig vid sitt köksbord i Finnshyttan en 66-årig man som från 12 oktober 1988 till 1 februari 1989 jagade älg varje dag utom julafton och juldagen. Sedan jagade han hare en månad. Ett år gjorde han 70 eftersök på älg med sina spetshundar. Han har skjutit drygt 900 älgar men är mer stolt över de älgar han släppt förbi. Antalet champions och förstapristagare han fått fram av raserna drever, gråhund och jämthund uppgår till tresiffrigt tal. Ingen av dessa för normaljägaren svindlande siffror har han åstadkommit för att hamna i rekordböckerna. Det är bara så att för Birger Ericsson är jakten och hundarna det helt dominerande i dagliga livet.

Det började när han från lusfattiga förhållanden som 13-åring fick ge sig ut och jobba i skogen. Hade han inte fått springa med skogvaktarna ut på jakt och komma i kontakt med hundar hade fattigdomen kanske knäckt honom. Så hårt var det och så lite var en fattigpojke som han var värd. Smeknamnet ”Puttrik” bär han än idag efter en av sina första drevrar. Sitt välkända kennelnamn ”Nickås” har han efter en annan drever; Närlunda Nick.
Han kan vara hård och frän. När han angrips kan han vräka ur sig vad som helst. Vore det så att murar rasade av svordomar skulle han varit begravd av många stenras. Han kan låta nedlåtande mot folk med annan mening när han kategoriskt påstår att dressyr av jakthundar är cirkuskonster. Han har många andra åsikter om jakthundar och deras avel som går tvärt emot ved de flesta tycker. Detta gör att han av en del inom etablissemanget är sedd som älghundsbranschens svarta får.
Själv hade jag varnats för att få möta en rå typ vid detta mitt första mer personliga sammanträffande med honom. Men som så ofta var ryktet enkelspårigt. Vårt samtal vid köksbordet hade inte pågått länge förrän jag insåg arr Birger i grunden är en annan människa än ryktet säger. En enormt skicklig och erfaren jägare och hundkarl som är mycket hårdare i käften än i hjärtat. Att träffa ”gaphalsen från Filipstad” var inte bara att möta en människa med beundransvärt känsliga ”hundfingrar” utan också en lektion i öppenhet och handfast livsfilosofi som många försåtliga figurer i hundvärlden har mycket att lära av. Starkt intryck gjorde det på mig hur lätt denne multiframgångsrike hundkarl hade för att erkänna andra som fått fram bra hundar. På den punkten är man som hundskribent inte alltid bortskämd.

Birger fick sin första drever 1948. Det hann bli 18 jaktchampions inom den rasen. Gråhund började han med 1961 och jämthund 1967. Han har fått fram och får alltjämt fram en mängd dugliga hundar. Min intervju med honom i Allt om Jakt & Vapen blev uppmärksammad. Med en person som Birger Ericsson som frispråkigt och uppriktigt intervjuobjekt hade jag väntat mig åtskilliga negativa reaktioner på reportaget. Men märkligt nog hördes nästan bara positivt. Några älghundsvänner har bett mig publicera mina frågor och Birgers svar även i bokform. Tillfället har kommit här.

När ska en älghund kunna jaga?
”Behöver vara användbar vid två och ett halvt år. Avel på tidig jakt är A och O med älghundar. Men ingen injagning förrän hunden är årsgammal. En hund ska jaga av glädje och inte av tvång. Den visar själv när den är jaktmogen. Rädd för älgen måste en unghund alltid vara. Annars lever den inte”

Skillnad mellan gråhund och jämthund?

”Gråhunden är mera född till specialist på eftersök. En gråhund som är oduglig som ståndhund kan nästan alltid läras att spåra. En oduglig jämthund duger inte till något. Jämthunden har något bättre skall o eventuellt bättre sök. Gråhunden har genomåren haft mer jakt i sig. Men nu har jämten nästan gått förbi.”

Hur väljer du rätt individ?

”Titta först alltid förs på hundens stam. Valpen ska ha en riktig morfar och farfar. Själv har jag alltid sett till att skaffa hundar av bra stam. Kvittar om de fötts upp av någon som varit min värsta ovän. Man måste kunna erkänna att andra har bra hundar. Annars är man till döden lagd som uppfödare och hundägare.”

Hur ska den perfekta ståndhunden på älg vara?

”Går inte att säga. Trots alla års erfarenhet kan jag inte mera exakt säga vad som gör att en hund ställer älg i upptaget. Ingen regel säger att en lugn hund ställer bättre. Min Noraskogs Milo var sådan att han gav ett riktigt tjut när han fick se älgen. Det lät som stövarupptag- ändå ställde han oftast älgen direkt på stället och nästan alltid inom 200m. Andra hundar har helt annan och mycket mjukare teknik men är också mycket skickliga på att ställa i upptaget.”

Hur är olika hundfolk att samarbeta med?

”Jämthundsfolket har inte alltid varit lätt att ha att göra med. Bättre internt samarbete skulle ha gett rasen en mer framskjutenposition långt tidigare. Jag har haft mina duster. Men jag har varken varit rädd för stryk, fan eller för att säga ifrån. Många skäller efter mig men det gör mig detsamma. Jag har sagt rätt ut när det varit åt helvete. Men avundsjuk har jag aldrig varit. Vem som än når resultat gratulerar jag. Hög och låg behandlar jag lika. Och man måste själv inse att man kan vara för kvick att döma människor. Den man trott vara en riktig skitstövel kan vara den bäste både som kamrat och hundkarl”

Vem lärde dig jaga älg?

”Min gråhund Milo. En självlärd hund som från nio månaders ålder kunde allt. Milo var ingen vanlig hund. Mellan åtta och nio månaders ålder sköt jag 13 älgar på stånd för honom. Han var aldrig sjuk. Kunde jaga 20-25 dagar i sträck om det var så. Han gav upphov till jaktstammarna på toppnivå både i Sverige och Finland. Lyckligtvis levde han hela 14 år.”

Hur ska älghundsaveln ske för att skapa sådana hundar som Milo?

”Vi kan aldrig få fram nog mycket jakt hos en älghund. Därför måste vi i aveln satsa hårt på jaktidioterna och inte vara rädda för att använda de verkligt dugliga nedrivarna till ett hundratal valpar. Följsamma hundar är i och för sig bra att jaga med. Men de är inget att avla på. Följsamhet kan tränas in hos en gris om man nöter in den.”

Finns det inga fördelar med lydiga och väldresserade hundar?

”Vi måste skilja på bra jakthundar och bra avelshundar. Självfallet är det bekvämt för jägaren om en jakthund är lydig. Men en hund som ska in i aveln ska ha skopan full av jakt.”

Hur ser din idealhund på älgjakt ut?

”Den bryter efter två timmars stånd och kommer till mig. Håller på högst en timma med skenande älg. Letar alltid rätt på mig. Märk väl att detta är en idealisk jakthund. Kanske inte en användbar avelshund.”

Har du varit svårt att samarbeta med i hundsamanhang?

”Jag har varit hård. Den som angripit mig har fått känna av det. Men ärligt folk har jag alltid kunnat samarbetat med. Man kan fara ihop och skälla utav bara fan. Sedan ska det vara bra. Själv har jag alltid levt efter parollen att den som först sträcker ut näven vinner. För den som sysslar med hundavel är det livsfarligt att tro sig själv vara världsmästare och att grannen är oduglig. Ibland får man riktigt bita ihop tänderna och tänka att man måste ändra sig och inse att konkurrenterna är bra.”

Vilken har varit den främsta drivfjädern för att nå så stora framgångar med jakthundar som du gjort?

”Att försöka vara bäst. Ju mer skäll och mothugg jag fått, desto mer har jag sporrats. Att bli struken medhårs jämt är första steget mot undergång. För mig har det faktiskt många gånger varit positivt att höra att `gaphalsen från Filipstad ‘vet inget och kan inget.”

Vilken är sanningen bakom dina stora framgångar på utställningar och hur visar du upp en hund?

”Jag vet hur en hund ser ut. Jag vet hur jag ska visa upp och hur jag döljer felen. Jag tittar aldrig på en domare inne i ringen utan blicken hela tiden på hunden. Man vet aldrig vilket ögonblick domaren tittar. Därför måste hunden stå perfekt hela tiden.”

Hur har du kunnat tygla humöret just i utställningssammanhang?

”Har jag anmält mig till en utställning har jag också godtagit domaren. En regel jag aldrig viker från är att aldrig protestera mot hur en domare dömer min hund och att aldrig kritisera en domare när jag är på utställning även om jag ibland kan ha mina egna tankar om hur hundar döms.”

Kan man träna fram perfekt handlag med hund?

”Nej, det är medfött. Jag har haft turen att vara född till hundkarl. Hundarna tycker om mig. Jag kan ta vilken hund som helst och komma överens med den. Jag är inte vek och mjuk men jag slår aldrig en hund. Jag kan ta i den hårt med då sker det en enda gång. Sedan är saken klar. Där efter räcker det att använda rösten. Mina hundar går lösa kring huset. De lär sig då att möta folk och bli trygga och behöver inte visa sig aggressiva.”

Hur har du klarat alla hundar genom åren med upp till 25 vuxna hundar hemma samtidigt ibland?

”Förtjänsten är inte min utan Astrids. Under de 40 år vi varit gifta har hon skött allt hemma med hundarna på ett fantastiskt sätt. Det betyder allt när man håller på med hundar att ha en duktig kärring och jag har världens bästa.”

Vad kräver du av samarbetet med en hund?

”Jag tränar aldrig sitt, ligg o s v. huvudsakliga dressyren ger jag valparna genom att hålla på mycket med dem när de är 4-9 veckor gamla. Jag kräver att en hund ska vara foglig hemma, foglig när älgen är skjuten, att den samarbetar med mig och att den aldrig får vara aggressiv.”

Kan du kort säga vad dina hundar betyder för dig?

”Det är lätt. Jag kan helt enkelt inte leva utan hund. Inte resa bort utan hund. Ska jag bara en kort bit med bilen måste jag ha en hund med mig. Annars är jag n